När du tittar på tv, surfar på internet via telefonen, åker buss, åker tåg eller färdas i ett flygplan kommer du i kontakt med plast. Du kommer även i kontakt med plast i samband med att du besöker en doktor eller handlar på ICA Maxi.
Plast är ett av världens viktigaste material. Men hur framställs plast, och vad innehåller plast? Dessa frågor och fler ämnar vi svara på i denna artikel.
Vad är plast gjort av?
Plast är uppbyggt av material som återfinns i naturen såsom gas, olja, kol, mineraler och växter. De första typerna av plast tillverkades faktiskt på naturliga sätt, via exempelvis gummiträd. Den plast som tillverkas i dagsläget framställs i regel av gas, olja eller kol.
Vilka typer av plast finns det?
Plast kan antingen vara syntetiskt eller biobaserat. Syntetisk plast är mest vanligt förekommande och tillverkas med hjälp av bland annat råolja, naturgas eller kol. Biobaserad plast tillverkas av exempelvis kolhydrater, växtbaserade oljor eller andra biologiska substanser.
Den största anledningen till att syntetisk plast är mest populär i dagsläget beror på att tillverkningskostnaderna är små, då det är relativt enkelt att tillverka plast med hjälp av råolja. Men den ökade miljömedvetenheten har dock lett till att biobaserade plaster blivit än mer populära. Det faktum att världens oljereserver håller på att sina är ytterligare en betydande faktor som bidragit till att de biobaserade plasterna har ökat i popularitet.
I Europa öronmärkts cirka 4 till 6 % av all naturgas och olja till plastproduktion.
Hur tillverkar man plast?
Plasttillverkning går i grova drag till enligt följande:
- Råmaterial extraheras (främst olja, gas och kol): Dessa ämnen bildar en komplex mixtur som består av tusentals komponenter som måste processas.
- Raffineringsprocessen: Denna process transformerar råolja till olika typer av petroleumprodukter, som kan bilda monomerer. En monomer är en molekyl som utgör en av beståndsdelarna till polymerer, som man använder sig av för att tillverka plast. Vid raffineringsprocessen hettas råoljan upp i en smältugn, varpå materialet destilleras vilket innebär att råoljans beståndsdelar separeras och bildar mindre komponenter som kallas för fraktioner. En av dessa mindre komponenter, närmare bestämt naptha, bidrar till att man kan massproducera stora mängder plast.
- Polymerisationen: Polymerisation är den process vari lättare olefina gaser såsom polypropen transformeras till material med en högre molekylär vikt, likt polymerer. I denna sammanlänkningsprocess bildar polymererna kedjor, som byggs upp av monomerer. En polymerisation kan gå till på två sätt:
3A. Polyaddition: Monomerer med dubbelbindningar sammanlänkas med andra monomerer.
3B: Polykondensation: Monomerer med minst två reaktiva grupper reagerar med varandra, vilket innebär att monomerernas molekyler separeras med hjälp av kondensation.
- Plastbearbetning: Denna process formar den plastråvara som skapats till en färdig produkt. Tre huvudsakliga metoder används; formsprutning, strängsprutning samt gjutning.
4A. Sprängsprutning: Man tillför en lättflytande plastmassa i en cylinder som innehåller en ”matar-skruv”, som bidrar till att den lättflytande plasten tvingas ut via ett munstycke som återfinns i slutet av cylindern. Därefter kyls plasten ner och får sin slutgiltiga form. Slangar och rör är två typiska plastprodukter som tillverkas med hjälp av sprängsprutning.
4B. Formsprutning: Processen är densamma i jämförelse med sprängsprutning. Det är endast det sista steget som skiljer sig, då den plastmassa som utmynnar från munstycket förvaras i en kylande form som ger den färdiga plasten härdande egenskaper i samband med att plastmassan stelnar. Termoplast och härdplast är två typiska plastprodukter som tillverkas via formsprutning.
4C. Gjutning: Plastmassan hälls in i gjutformar, varpå den stelnar och bildar plast i den eftertraktade formen.
I videon nedan beskriver representanter från RISE hur man tillverkar plast på ett effektivt och miljövänligt sätt.
Att återvinna plast
Sverige och resten av västvärlden återvinner plast på ett effektivt sätt, men fattiga länder saknar i regel de återvinningsanläggningar som krävs för att plast ska kunna återvinnas.
Återvinningen av PET-flaskor är ett typexempel på effektiv materialåtervinning. De befintliga PET-flaskorna mals ner, varpå den plastmassa som skapas används för att skapa nya PET-flaskor. Äldre plast som ej kan bli till nya plastflaskor kan istället transformeras till fleecetyg.
Stegoplast är en svensk leverantör av plast som tar ansvar för att deras plastprodukter ska kunna återvinnas på ett effektivt sätt.
9 viktiga plaster som existerar i Sverige
- Polyeten: Återfinns i plastpåsar, plastfolie samt flaskor.
- Polypropen: Vanligt förekommande i tupperware och textiler.
- Polystyren: Finns bland annat i mjölkkartonger och plastbestick.
- Polyetentereftalat: Finns i PET-flaskor.
- Polymetylmetakrylat: Finns i linser och billyktor.
- Polyamid: En tålig plast som finns i fiskelinor.
- Polyvinylklorid: Finns i rörsystem och duschdraperier.
- Polykarbonat: Finns i glasögon och trafiklampor.
- Vinylidenkloridplast: Finns i trädgårdsmöbler och tejp.